- Industrialisering och urbanisering: Den snabba tillväxten av städer under 1800-talet ledde till en känsla av social omvälvning och oro. Melodrama gav en flykt från industrilivets hårda realiteter och erbjöd publiken en värld av tydliga moraliska konflikter och ultimat rättvisa.
- Medelklassens uppgång: Medelklassens växande välstånd skapade en efterfrågan på underhållning som speglade deras värderingar och ambitioner. Melodrama tilltalade denna publik med sin betoning på inhemska dygder, såsom ärlighet, lojalitet och kyskhet.
- Könsroller och förväntningar: Melodrama förstärkte ofta traditionella könsroller, där kvinnor framställdes som dygdiga hjältinnor och män som starka, skyddande hjältar. Detta tilltalade publik som brottades med förändrade könsroller och förväntningar i det viktorianska samhället.
2. Teaterkonventioner
- Spektakel och sensation: Melodramer innehöll ofta utarbetade uppsättningar, kostymer och specialeffekter, som designades för att överväldiga sinnena och skapa en förhöjd känslomässig upplevelse för publiken.
- Lagertecken: Melodramas förlitade sig på en mängd karaktärer, som den dygdiga hjältinnan, skurken och den komiska sidekicken. Dessa karaktärer var lätta att känna igen och relaterbara till publiken, som kunde rota efter de goda karaktärerna och väsa mot skurkarna.
- Emotionell manipulation: Melodramer var ofta manipulativa i sina känslomässiga tilltal, med hjälp av musik, ljus och gester för att skapa en ökad känsla av spänning, spänning och patos.
3. Popularitet för tryckta medier
- Penny dreadfuls: Penny dreadfuls var billiga, populära publikationer som ofta innehöll sensationella berättelser om brott, mystik och skräck. Dessa publikationer hjälpte till att popularisera melodrama-genren och nå en bred publik.
- Romaner och pjäser: Många melodramatiska berättelser publicerades ursprungligen i serialiserad form i tidningar och tidskrifter, och senare anpassades för scenen. Detta bidrog till att sprida populariteten av melodrama utanför teatern till en bredare läsande publik.