- Långt från hans familj: John framställs till en början som avlägsen från sin fru Elizabeth. Han är känslomässigt reserverad och deras äktenskap är ansträngt.
- Moralisk ambivalens: Johns moraliska kompass är tvetydig. Medan han anses vara en upprättstående medborgare, har han haft en affär med Abigail Williams, vilket komplicerar hans roll i Salems häxprocesser.
- Försökt av skuld: John är hemsökt av skuld över sina tidigare handlingar, särskilt sin affär, och denna interna konflikt bidrar till hans komplexa karaktär.
- Respekterad men felaktig: Även om han är respekterad i samhället, gör Johns brister, såsom hans affär och stolthet, honom till en mer relaterbar och mänsklig figur.
I slutet av spelningen:
- Moralisk tillväxt: John genomgår en betydande moralisk tillväxt under hela pjäsen. Han utvecklas från att vara en bristfällig men respekterad medborgare till en man med princip och mod.
- Dedikation till sanningen: Johns engagemang för sanningen blir uppenbart när han står upp mot Abigail och de falska anklagelserna om häxkonst, även med risk för sitt eget liv.
- Offervilja: I sin sista akt väljer John att bli hängd istället för att falskeligen bekänna sig till häxkonst, ett beslut som visar hans styrka och integritet.
- Symbol för mod: Johns vilja att möta döden snarare än att kompromissa med hans principer förvandlar honom till en symbol för mod och rättfärdighet inför orättvisor.
I slutet av pjäsen framstår John Proctor som en mer robust och moraliskt utvecklad karaktär. Hans resa från moralisk ambivalens till självuppoffring befäster hans position som en central figur som representerar teman som ärlighet, integritet och strävan efter rättvisa i ett samhälle plågat av rädsla, vidskepelse och manipulation.