Under renässansen skiftade beskydd av dramatik från eliten till massorna, catering till en bredare publik ledde till diversifiering av teman och stilar.
Sekularismens uppkomst:
Medeltida teater var främst religiös till sin natur, men under renässansen skedde en ökning av sekulära teman, med fokus på kärlek, historia och moral.
Utveckling av teaterutrymmen :
Specialiserade teaterutrymmen, som Globeteatern, byggdes för att förstärka den teatrala upplevelsen. Dessa teatrar rymde större publik och hade förbättrade scenfaciliteter.
Ökad popularitet för folkliga språk:
Drama skiftade från latin till lokala folkspråk, vilket gjorde det mer tillgängligt och relaterat till den allmänna befolkningen.
Renässansens inflytande på innehåll:
Renässansidéer, såsom humanism och firandet av individen, ingjutit drama med större känslomässigt djup och psykologisk komplexitet.
Återupplivande av klassiska pjäser :
Forntida grekiska och romerska dramer återupplivades, inspirerade många renässansdramatiker och formade deras skrivstilar.
Uppkomsten av professionella skådespelare:
Professionella skådespelartrupper växte fram, vilket ledde till mer raffinerade prestationer och karaktärsskildringar.
Inkludering av musik och dans:
Musik och dans blev en integrerad del av pjäser, vilket förstärkte spektaklet och den känslomässiga effekten.
Utveckling av "Five-Act"-strukturen:
Vissa renässansdramatiker antog "femakters" strukturen, influerad av klassisk dramatik.
Vikten av skådespel:
Renässansdrama fokuserade på utarbetat scenkonst, med storslagna scenografier och specialeffekter.