Gertrude, förtärd av skuld och söker återlösning, uppmanar Hamlet att avsluta Claudius liv. Hamlet är dock fortfarande fångad i ett moraliskt dilemma. Han plågas över komplexiteten i att mörda sin farbror, med tanke på de potentiella konsekvenserna och osäkerheten om vad som ligger i det härefter.
Hamlets interna kamp intensifieras ytterligare av uppenbarelsen av hans fars spöke, som bekräftar att det är brådskande att uppfylla hämnduppdraget och tuktar Hamlets tvekan. Hamlet befinner sig sliten mellan den plikt han känner mot sin far och de etiska betänkligheterna kring mordhandlingen.
När scenen fortskrider brottas Hamlet med de existentiella frågorna kring livet, döden och den moraliska tvetydigheten i sin situation. Han undrar om tillvaron bortom denna dödliga spiral innehåller glädjeämnen eller ofattbart lidande, vilket leder till att han ifrågasätter livet efter döden.
Hamlets enskildhet visar upp hans djupa kontemplation och djupa introspektiva natur. Genom sina vältaliga ord fördjupar Shakespeare Hamlets komplexitet och illustrerar den mentala ångesten och moraliska dilemman som följer med strävan efter rättvisa.