I drama är en frysram en teknik där handlingen på scenen plötsligt stoppas och karaktärerna bokstavligen "fryser" i sina positioner. Detta görs vanligtvis för att skapa en känsla av spänning, spänning eller överraskning. Frysramar kan användas för komisk eller dramatisk effekt.
När de används effektivt kan frysa ramar vara ett kraftfullt sätt att engagera publiken och skapa en dramatisk effekt. De kan också användas för att skapa en känsla av tidlöshet eller för att framhäva ett visst ögonblick i handlingen.
Här är några exempel på hur frysramar har använts i kända pjäser och musikaler:
* I musikalen Hamilton används en frysram i slutet av första akten för att skapa en känsla av dramatisk spänning och för att förebåda händelserna i den andra akten.
* I pjäsen Romeo och Julia används en frysram i slutet av pjäsen för att understryka titelkaraktärernas tragiska dödsfall.
* I pjäsen Waiting for Godot används en frysram i slutet av pjäsen för att lämna publiken med en känsla av osäkerhet och tvetydighet.