I Hamlet, till exempel, slits titelkaraktären ofta mellan hans hämndlystnad och hans känsla för moral. Han är en komplex karaktär, och det kan vara svårt att avgöra om han är ett helgon eller en syndare. Hamlets handlingar och motiveringar är dock alltid intressanta och tankeväckande.
Ett annat exempel på en helgonkaraktär i Shakespeare är Cordelia i King Lear. Cordelia är en snäll och medkännande ung kvinna, och hon är alltid lojal mot sin far. Men hennes lojalitet är också hennes fall, eftersom hon i slutändan dödas av sin egen syster.
Å andra sidan finns det också många syndiga karaktärer i Shakespeares pjäser. Iago i Othello är en särskilt avskyvärd skurk, och han är ansvarig för många oskyldiga människors död. Macbeth är en annan syndig karaktär, och han drivs av sin ambition att begå många fruktansvärda handlingar.
Närvaron av helgon och syndare i Shakespeares pjäser är en påminnelse om att den mänskliga naturen är komplex och motsägelsefull. Människor är kapabla till både gott och ont, och det är ofta svårt att säga vilken sida av en person som kommer att segra. Shakespeares pjäser utforskar de olika sidorna av den mänskliga naturen, och de ger värdefulla insikter om människans tillstånd.