1. Friluftsteater: Globeteatern var en utomhusamfiteater som gjorde det möjligt för åskådarna att känna elementen när de såg pjäserna. Dagens naturliga ljus eller levande ljus under kvällsföreställningar skulle lysa upp scenen.
2. Elizabethan Crowd: Publiken på Globeteatern skulle ha varit en mångsidig blandning av människor från alla samhällsskikt, inklusive adelsmän, köpmän, hantverkare och allmoge. Stämningen skulle ha varit livlig, med jubel, buning och interaktioner bland publiken.
3. Stå eller sittande: De flesta av publiken skulle ha stått på "gården" eller gropen framför scenen. Men rikare kunder hade råd att sitta i gallerierna eller lådorna, vilket ger bättre utsikt och skydd mot väder och vind.
4. Kostymer och rekvisita: Skådespelarna i Shakespeares pjäser skulle ha burit utarbetade elisabethanska kostymer, ofta med rika färger och intrikata mönster. Rekvisita och kulisser var minimala och förlitade sig på skådespelarnas framträdanden och publikens fantasi för att ge berättelserna liv.
5. Livemusik och ljudeffekter: Musiker skulle ackompanjera föreställningarna och tillhandahålla musik och ljudeffekter. Trumpeter, trummor och andra instrument skulle ha förbättrat teaterupplevelsen.
6. Skådespelare endast manliga: Kvinnliga roller spelades av unga manliga skådespelare, eftersom kvinnor inte fick uppträda på scenen under den tiden.
7. Interaktiv målgrupp: Publiken var mycket engagerad och interagerade ofta med skådespelarna. Rop om godkännande eller ogillande var vanliga, och skådespelare kunde ibland ad-lib eller improvisera baserat på publikens reaktioner.
8. Dramatikerns engagemang: Shakespeare själv och hans medskådespelare var direkt involverade i föreställningarna, vilket gav publiken chansen att se dramatikerns vision komma till liv.
9. Språk och oratorium: Shakespeares pjäser var kända för sitt rika språk, poetiska vers och vältaliga tal. Skådespelare skulle ha levererat sina repliker med stor passion och skicklighet och fängslat publiken med sina ord.
10. Kulturell fördjupning: Att se en pjäs på Globe Theatre skulle ha gett en inblick i den elisabethanska kulturen och samhället. Teman, språket och referenserna i pjäserna speglade tidens värderingar, övertygelser och samtida frågor.
Sammantaget skulle det ha varit en uppslukande och fängslande upplevelse att delta i en pjäs på Globe Theatre under Shakespeares tid, som gjorde det möjligt för publiken att engagera sig i några av de största litteraturverken i en levande och oförglömlig miljö.