1. Konstnärligt syfte:
- Grekisk teater: Grekisk teater syftade ofta till att inspirera till religiös hängivenhet, utbilda publiken om moraliska värderingar och utforska den mänskliga naturen och universella teman.
- Shakespeares teater: Shakespearesk teater fokuserade på underhållning och berättande och vävde komplexa intrigar, karaktärer och teman för att framkalla känslomässiga reaktioner och skapa en känsla av förundran.
- Brechtian Theatre: Brechts teater hade ett politiskt och didaktiskt syfte. Det syftade till att provocera kritiskt tänkande, utmana sociala normer och uppmuntra publiken att ifrågasätta och förändra världen.
2. Publikens engagemang:
- Grekisk teater: Grekiska teaterföreställningar försökte transportera publiken in i pjäsens fiktiva värld genom illusion och känslomässig manipulation.
- Shakespeares teater: Shakespeares teater syftade också till att fördjupa publiken i berättelsen och framkalla en kraftfull känslomässig respons.
- Brechtian Theatre: Brecht undvek avsiktligt att skapa illusioner. Han använde strategier som direkt tilltal till publiken, fragmenterade scener och metateatraliska element för att göra publiken medveten medveten om teaterns konstgjordhet och för att uppmuntra dem att kritiskt granska pjäsens budskap.
3. Struktur och form:
- Grekisk teater: Grekiska pjäser följde ofta en fast struktur med en prolog, avsnitt, ett klimax och en upplösning.
- Shakespeares teater: Shakespeareska pjäser uppvisade strukturell variation, med en blandning av komiska och tragiska element och en femakters struktur som möjliggjorde intrikat handlingsutveckling.
- Brechtian Theatre: Brecht utvecklade en icke-linjär, episodisk berättarstil. Han störde traditionella dramatiska konventioner genom att använda tekniker som montage, flash-forwards och avbrott för att bryta upp berättelsen och uppmuntra kritisk analys.
4. Karakterisering:
- Grekisk teater: Grekiska karaktärer symboliserade ofta universella drag och moraliska värderingar, representerade större samhällsfrågor och fungerade som språkrör för dramatikerns idéer.
- Shakespeares teater: Shakespeare skapade väl avrundade och komplexa karaktärer som utforskade deras psykologiska djup, motivationer och interaktioner.
- Brechtian Theatre: Brechts karaktärer var ofta arketyper eller karikatyrer, representerande samhälleliga arketyper eller sociala klasser. De var ofta distanserade och presenterades som observationsobjekt, vilket gjorde det möjligt för publiken att kritiskt granska deras beteenden.
5. Språk och stil:
- Grekisk teater: Grekisk teater använde poetiskt och upphöjt språk och använde lyriska verser för att förstärka känslomässig påverkan och förmedla symboliska betydelser.
- Shakespeares teater: Shakespeares pjäser uppvisar en behärskning av språket, med rikt bildspråk, vältaliga tal och smarta ordspel.
- Brechtian Theatre: Brecht antog en mer direkt, vardaglig och didaktisk språkstil. Han använde 简洁, rak dialog och sånger med enkla, repetitiva texter för att kommunicera sina idéer tydligt.