Globe Theatre var en mycket populär plats för teateruppsättningar i London. Shakespeares pjäser, som "Romeo och Julia" och "Hamlet", var bland de som spelades på teatern. Teaterns läge i Bankside-området, tvärs över Themsen från City of London, orsakade dock konflikt med de puritanska myndigheterna i staden.
Puritanerna, en religiös grupp känd för sina strikta moraliska åsikter, ansåg lekstugor vara hålor av laster och korruption. De trodde att teatrar lockade till sig ansedda karaktärer och bidrog till spridningen av omoraliskt beteende. Som ett resultat kom puritanerna ofta i konflikt med teaterägare och skådespelare, vilket ledde till spänningar mellan stadens myndigheter och teatergemenskapen.
År 1599 nådde teaterkontroversen sin höjdpunkt när Londons överborgmästare, Sir William Waldegrave, försökte stänga av Globe Theatre och andra lekstugor i Bankside. Puritanerna hävdade att teatrarna bröt mot religiösa och moraliska lagar, och de nämnde teatrarnas närhet till kyrkor och bostadsområden som ett problem.
Som svar lanserade teaterägare och skådespelare, inklusive Shakespeare, en kampanj för att skydda sina försörjningsmöjligheter. De hävdade att teatrar gav underhållning till allmänheten och inte utgjorde något moraliskt hot. Shakespeare själv tros ha skrivit ett brev till Lord Chamberlain, Lord Hunsdon, där han uttryckte oro över den potentiella stängningen av Globe Theatre och den inverkan det skulle få på hans yrke och försörjningen för många som är associerade med teatern.
Teatergemenskapen lyckades till slut försvara Globeteatern och andra lekstugor i Bankside. Teaterkontroversen lyfte fram spänningarna mellan de puritanska myndigheterna och teatergemenskapen men visade också vikten av teater som en form av underhållning och konst i det elisabethanska England.