Trots sina besvikelser förlorade Beethoven aldrig sin tilltro till revolutionens ideal. Han fortsatte att stödja republikanism och demokrati, och han uttryckte dessa åsikter i sin musik. Till exempel är tredje satsen i hans nionde symfoni, "Oden till glädjen", ett kraftfullt uttryck för Beethovens tro på människans brödraskap och alla människors universella jämlikhet.
Beethovens politiska åsikter påverkades också av hans personliga erfarenheter. Han var en stolt tysk, och han var djupt kränkt av den franska ockupationen av Tyskland under Napoleonkrigen. Beethoven uttryckte sin patriotism i sin musik, som i sin symfoni nr 3, "Eroica", som är tillägnad minnet av hjälten som kämpade för frihet mot de franska inkräktarna.
Beethovens politiska åsikter var kontroversiella på den tiden, och han fick ofta kritik för dem. Men han vek aldrig i sin tro, och han använde sin musik för att uttrycka sina förhoppningar om en bättre framtid. Beethovens musik är ett bevis på hans hängivenhet för den franska revolutionens ideal, hans kärlek till frihet och demokrati och hans tro på mänsklighetens medfödda godhet.