Varför sångs Tubular bells i The Exorcist?

Det ikoniska musikstycket "Tubular Bells" av Mike Oldfield skrevs inte ursprungligen för The Exorcist. Den släpptes 1973, ett år innan filmen släpptes. Regissören William Friedkin hörde dock låten och kände att den perfekt fångade den oroande, överjordiska atmosfären han ville skapa för filmen.

Här är varför det var så effektivt:

* kusligt och hemsökt: Låtens repetitiva, minimalistiska melodi och användning av ovanliga instrument skapar en känsla av oro och rädsla.

* Tematisk resonans: Musikens gradvisa uppbyggnad och oväntade tonskiften speglade den eskalerande skräcken och demoniska besittningen som huvudpersonen upplevde.

* Emotionell manipulation: Låtens melankoliska och oroande karaktär förhöjde effektivt den känslomässiga effekten av filmens mest skrämmande scener.

Friedkin ville från början använda ett annat musikstycke men blev övertygad av skivbolaget att ge "Tubular Bells" en chans. Resten är, som de säger, historia. Låten blev synonym med filmen, vilket gör den till en av de mest igenkännliga och inflytelserika stycken skräckmusik som någonsin skrivits.