Kulintang:Kulintang är ett gongklockainstrument som används mycket i södra Filippinerna, inklusive Mindanao. Den består av en rad graderade gonggonger arrangerade på ett horisontellt ställ. Spelare använder två träklubbor för att slå på gongongerna, vilket ger melodiösa och intrikata mönster.
Dabakan:Dabakan är en stor enhövdad trumma som vanligtvis används i etniska grupper som Maranao- och Maguindanao-folket i Mindanao. Den spelas med händer eller pinnar och fungerar som ett rytmiskt ackompanjemang till danser, ritualer och uppträdanden.
Kubing:Även känd som judens harpa, är kubingen ett munresonatorinstrument där en metalltunga är fäst vid en metall- eller bamburam. Det spelas genom att placera instrumentet mot munnen och plocka tungan, vilket skapar ett vibrerande ljud.
Suling:Sulingen är en bambuflöjt som finns över hela Filippinerna, inklusive Mindanao. Den har vanligtvis fyra till sex fingerhål och ger en mjuk och melodiös ton.
Kudyapi:Kudyapi är ett gitarrliknande instrument som är utbrett bland olika inhemska grupper i Mindanao. Den har en lång trähals och tre eller fler snören gjorda av växtfibrer. Kudyapi plockas för att skapa intrikata musikaliska melodier.
Agung:Agung är en stor gonggong som ofta används i olika delar av Indonesien och södra Filippinerna. Den producerar djupa och resonansljud när den slås med en träklubba. I Mindanao används agung ofta i traditionella ceremonier och ritualer.
Tambora:Tamboran är en cylindrisk dubbelhövdad trumma som liknar den indiska tablan. Den spelas med händerna och producerar rytmiska beats, som ofta ackompanjerar andra musikinstrument i föreställningar.
Dessa musikinstrument har kulturell och historisk betydelse i de olika samhällena i Mindanao. De är inte bara symboler för regional identitet utan fungerar också som medier för att uttrycka kulturella traditioner, fira festivaler och förmedla berättelser genom musik och rytm.