Till skillnad från andra finansiella instrument som strukturerade sedlar eller terminskontrakt som kan härröra från tillgångar i frontlinjen, handlar de direkt i utbyte mot kontanter eller värdepapper. Deras prisförändringar speglar marknadskrafter bestämda av utbud och efterfrågan.
Termen "frontlinje" härrör från den historiska distinktionen mellan affärs- och investeringsbanker när affärsbanker inte tilläts ägna sig åt mäkleri eller investeringsbankverksamhet och som ett resultat blev investeringsbanksverksamhet känd som bankverksamhetens "frontlinje" i USA stater under 1900-talet.