1. Root (R): Det här är tonen som ger ackordet dess namn. Det utgör grunden för ackordet.
2. Major Third (M3): Denna not ligger tre heltoner (steg) ovanför grundtonen. Den lägger till det karakteristiska "dur"-ljudet till ackordet.
3. Perfect Fifth (P5): Denna not är placerad fem halvtoner (halvtoner) ovanför grundtonen. Det ger fyllighet och balans till ackordet.
När man kombinerar dessa toner bildas ett durakord. Om du till exempel spelar tonerna C, E och G tillsammans skapar ett C-durackord, med C som grund, E som dur terts och G som perfekt kvint.
Durackordets intervall, närmare bestämt en dur terts (fyra halvtoner) mellan grundtonen och tertsen, och en moll terts (tre halvtoner) mellan terts och kvint, bidrar till dess levande och ljusa ljud.
Det är värt att notera att durackord är en av de mest använda harmoniska strukturerna i västerländsk musik, vilket avsevärt bidrar till det övergripande ljudet av låtar, melodier och ackordförlopp.