Hur har längden på ett mässingsinstrument ett direkt samband i tonhöjdsinstrument?

Längden på ett mässingsrör har ett direkt samband med instrumentets tonhöjd. Detta beror på att rörets längd avgör längden på luftpelaren som vibrerar när instrumentet spelas. Ju längre luftpelare, desto lägre tonhöjd på instrumentet. Detta beror på att den längre luftpelaren har en lägre resonansfrekvens.

Förhållandet mellan rörets längd och instrumentets tonhöjd kan uttryckas med följande formel:

```

f =v/A

```

där:

* f är ljudets frekvens i hertz (Hz)

* v är ljudets hastighet i meter per sekund (m/s)

* λ är ljudets våglängd i meter (m)

Ljudhastigheten i luft är cirka 343 m/s. Ljudets våglängd är lika med längden på luftpelaren som vibrerar när instrumentet spelas.

Till exempel har en trumpet ett rör som är ungefär 1,3 meter långt. Våglängden på ljudet som produceras av en trumpet är därför cirka 1,3 meter. Frekvensen på ljudet som produceras av en trumpet är därför ungefär 261 Hz, vilket är tonhöjden för tonen C4.

Samma princip gäller för alla andra rörmässingsinstrument. Ju längre rör, desto lägre tonhöjd på instrumentet. Det är därför tubor har lägre tonhöjd än trumpeter.

Längden på röret är inte den enda faktorn som påverkar tonhöjden på ett blåsinstrument. Klockans form, storleken på munstycket och ventilernas spänning spelar också en roll. Dock är rörets längd den viktigaste faktorn för att bestämma tonhöjden för ett blåsinstrument.