Efterföljande forskning har dock gett motstridiga resultat, där vissa studier har hittat positiva effekter av Mozarts musik på kognitiva prestationer, medan andra inte har funnit någon effekt eller till och med negativa effekter. Den ursprungliga studien använde ett litet urval och använde ingen kontrollgrupp, vilket begränsade dess giltighet. Senare studier som använde mer rigorösa forskningsdesigner har ofta misslyckats med att replikera Mozart-effekten eller har funnit att den inte generaliserar till andra typer av musik eller till långsiktiga förbättringar av kognitiva förmågor.
Kritik och begränsningar:
1. Brist på vetenskaplig rigor: Många efterföljande studier misslyckades med att replikera resultaten från den ursprungliga studien. Kritiken inkluderade små provstorlekar, otillräckliga kontroller och metodologiska brister.
2. Bristen på generaliserbarhet: Även när positiva effekter observerades var de ofta begränsade till specifika kognitiva uppgifter och gällde inte konsekvent över individer eller olika musikaliska kompositioner.
3. Korttidseffekter: Eventuella observerade förbättringar var ofta övergående och översattes inte till varaktiga kognitiva förbättringar.
4. Förväxande variabler: Andra faktorer, såsom individuella skillnader i musikalisk preferens och känslomässiga reaktioner på musik, kan påverka kognitiva prestationer.
5. Inflytande av icke-musikaliska faktorer: Den upplevda "Mozart-effekten" kan bero på faktorer som förväntansförspänning eller musikens avslappnande effekter, snarare än inneboende egenskaper hos Mozarts kompositioner.
6. Brist på långsiktiga fördelar: Inga bevis stöder uppfattningen att att lyssna på Mozarts musik leder till långsiktiga kognitiva förbättringar eller ökad intelligens.
7. Individuella skillnader: Responsen på musik varierar mycket mellan individer, och vad som fungerar för en person kanske inte har samma effekt på en annan.
8. Begränsade praktiska konsekvenser: Även om Mozart-effekten konsekvent observerades, skulle dess storlek vara liten och sannolikt inte ha någon betydande praktisk inverkan på kognitiva förmågor.
Trots begränsningarna och kontroverserna kring Mozart-effekten väckte den intresse för musikens potentiella kognitiva effekter. Forskning fortsätter att utforska hur musik, inklusive olika typer av musik och dess olika element (t.ex. rytm, melodi, harmoni), kan påverka hjärnans funktion och beteende. Det bör dock betonas att eventuella observerade effekter är komplexa, mångfacetterade och påverkas av olika individuella och kontextuella faktorer.