Här är en uppdelning:
* Intensitet är det objektiva måttet på ljudkraften per enhetsområde. Det mäts i enheter av watt per kvadratmeter (W/m²). Högre intensitet innebär att mer energi överförs av ljudvågen.
* Loudness är den subjektiva uppfattningen av ljudstyrka. Det påverkas av faktorer som ljudets frekvens och lyssnarens individuella hörselförmåga. Vi uppfattar höghet på en skala från tyst till högt.
Det logaritmiska förhållandet:
Våra öron är oerhört känsliga och kan uppfatta ett stort antal ljudintensiteter. För att hantera detta brett sortiment ökar inte vår uppfattning av höghet linjärt med intensitet. Istället följer det en logaritmisk skala. Detta innebär att en tiofaldig ökning av ljudintensiteten uppfattas som en fördubbling av högljudd.
Här är en analogi:
Föreställ dig en trappa där varje steg representerar en fördubbling av höghet. För att nå nästa steg (dubbelt högljudan) måste du klättra tio gånger högre (tiofaldig ökning i intensitet).
Nyckel takeaways:
* Intensitet är en objektiv fysisk mängd, medan höghet är en subjektiv perceptuell.
* Lösta ökar logaritmiskt med intensitet, vilket innebär att våra öron är mer känsliga för förändringar i intensitet på lägre nivåer än på högre nivåer.
* Denna logaritmiska relation är därför vi använder en decibel (DB) skala för att mäta ljudnivåer, eftersom den komprimerar det stora utbudet av ljudintensiteter till en mer hanterbar skala för vår uppfattning.
Sammanfattningsvis är de inte samma sak medan intensitet och höghet är relaterade. Att förstå deras logaritmiska relation hjälper oss att förstå hur våra öron uppfattar ljud och varför vi använder decibel för att mäta ljudnivåer.