Nästa stora utveckling inom klassisk musik kom på 1200-talet, då de första ars nova-kompositionerna skrevs. Ars nova, som betyder "ny konst" på latin, var en ny musikstil som använde ett mer komplext system av rytm och notation. Det introducerade också användningen av instrument, som luta, harpa och vielle, för att ackompanjera rösterna.
På 1300-talet spred sig ars nova-musikstilen över hela Europa, och nya former av musikalisk komposition började växa fram. En av de viktigaste av dessa var motetten, en polyfonisk komposition som använde flera texter och språk. Motetter användes ofta i religiösa ceremonier, och de blev allt mer komplexa och utarbetade med tiden.
På 1400-talet började renässansen och den klassiska musiken genomgick ännu en period av djupgående förändring. Renässansen var en tid av förnyat intresse för klassisk lärande och konst, och detta hade en stor inverkan på musiken. Kompositörer började skriva musik som var mer inspirerad av musiken i antikens Grekland och Rom, och de började också experimentera med nya musikaliska former och tekniker.
En av de viktigaste gestalterna i den klassiska musikens historia under renässansen var Johannes Ockeghem. Ockeghem var en flamländsk kompositör som skrev några av tidens mest komplexa och vackra polyfoniska musik. Hans verk hade ett stort inflytande på senare kompositörer, som Josquin des Prez och Palestrina.
På 1500-talet uppstod den protestantiska reformationen, som hade en betydande inverkan på klassisk musik. I många protestantiska kyrkor förbjöds polyfonisk musik eftersom den ansågs vara för komplex och utsmyckad. Detta ledde till utvecklingen av en ny musikstil, kallad homofoni, som använde en enda melodilinje ackompanjerad av ackord. Homofoni användes i många protestantiska psalmer, och det blev alltmer populärt även inom sekulär musik.
På 1600-talet började barocken och den klassiska musiken genomgick ännu en period av snabb utveckling. Den barocka musikstilen kännetecknades av dess användning av starka kontraster, dramatiska melodier och komplexa rytmer. Kompositörer som Johann Sebastian Bach, George Frideric Handel och Antonio Vivaldi skrev några av de mest kända och älskade verken av klassisk musik under barocken.
På 1700-talet började den klassiska perioden och den klassiska musiken fick en mer raffinerad och elegant stil. Den klassiska musikstilen kännetecknades av dess användning av tydliga melodier, enkla harmonier och balanserade strukturer. Kompositörer som Wolfgang Amadeus Mozart, Joseph Haydn och Ludwig van Beethoven skrev några av de mest kända och älskade verken av klassisk musik under den klassiska perioden.
På 1800-talet uppstod den romantiska perioden, och klassisk musik genomgick ännu en period av djupgående förändring. Den romantiska musikstilen kännetecknades av dess användning av starka känslor, dramatiska melodier och komplexa harmonier. Kompositörer som Franz Schubert, Frédéric Chopin och Robert Schumann skrev några av de mest kända och älskade verken av klassisk musik under den romantiska perioden.
Under 1900-talet fortsatte klassisk musik att utvecklas och nya stilar och tekniker utforskades. Kompositörer som Igor Stravinsky, Béla Bartók och Arnold Schoenberg skrev några av 1900-talets mest kända och älskade verk av klassisk musik.
Idag fortsätter klassisk musik att njutas av människor över hela världen. Det är en rik och mångsidig tradition som har utvecklats och förändrats över tiden, och den fortsätter att inspirera och glädja publik i alla åldrar.