Musiken från denna period såg en betydande stilförskjutning, och flyttade bort från den komplexa barockmusiken från den tidigare perioden. Kompositörer försökte skapa musik med större klarhet, balans och enkelhet. Detta ledde till utvecklingen av den klassiska stilen, kännetecknad av regelbundna strukturer, melodisk skönhet och fokus på instrumental musik.
Några av de mest kända kompositörerna under den klassiska perioden inkluderar Wolfgang Amadeus Mozart, Franz Joseph Haydn och Ludwig van Beethoven. Dessa kompositörer, ofta kallade "Wienska klassiska skolan", tänjde på gränserna för musikaliska uttryck och påverkade avsevärt efterföljande musikaliska utvecklingar.
Dessa kompositörers verk fick enorm popularitet och kritikerhyllning i hela Europa, och de blev hyllade för sin behärskning av musikaliskt hantverk. Utvecklingen av offentliga konserthus och det ökande antalet amatörmusiker och entusiaster under denna tid bidrog också till framväxten av klassisk musiks berömmelse.
Denna era markerade etableringen av klassisk musik som en raffinerad och sofistikerad konstform, djupt uppskattad av dåtidens publik och lämnar ett bestående arv som fortsätter att påverka kompositörer, musiker och lyssnare än i dag.