Jazz uppstod i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet i USA, särskilt i de afroamerikanska samhällena i New Orleans och andra städer i söder. Det var en fusion av afrikanska, europeiska och amerikanska musiktraditioner och kännetecknades av improvisation, polyrytmer, synkopering och komplexa ackordförlopp.
Jazzmusik hade en djupgående inverkan på utvecklingen av popmusik på flera sätt:
- Improvisation: Jazzmusiker improviserade ofta solon och arrangemang på scenen, vilket möjliggjorde en hel del kreativitet och individuellt uttryck. Detta koncept med improvisation antogs av popmusiker, som började införliva sina egna improvisationselement i sina framträdanden och inspelningar.
- Synkopering: Synkopation är förskjutningen av den vanliga rytmen eller beatet, vilket ofta skapar en känsla av off-beat eller "svingande" rytm. Jazzmusik använde kraftigt synkopering, och denna teknik införlivades senare i många poplåtar, särskilt i genrer som swing, rock 'n' roll och funk.
- Ackordförlopp: Jazzmusiker utforskade komplexa och sofistikerade ackordförlopp, ofta med utökade ackord och ändrade toner. Dessa jazzinfluerade ackordförlopp hittade sin väg in i popmusiken och berikade den harmoniska paletten av populära låtar.
- Instrument: Jazzband hade vanligtvis en mängd olika instrument, inklusive trumpeter, tromboner, saxofoner, klarinett, piano, gitarr, bas och trummor. Denna utökade instrumentering påverkade popmusiken genom att uppmuntra användningen av ett bredare utbud av instrument och ljud i populära inspelningar.
Sammantaget kan jazzmusikens inflytande höras i många aspekter av popmusik, inklusive dess betoning på improvisation, synkopering, komplexa harmonier och olika instrumentering. Jazz gav en stark grund för utvecklingen av popmusik och fortsätter att påverka populära musikstilar idag.