1. Urbanisering och industrialisering: Urbaniseringsprocessen och industrialiseringen leder till att traditionella livsstilar, värderingar och seder urholkas. När människor migrerar från landsbygden till stadskärnor antar de ofta nya sätt att leva som är mer i linje med stadskulturen. Införandet av modern teknik och industrier stör också traditionella sätt att producera och konsumera, vilket kan undergräva folkkulturen.
2. Globalisering och homogenisering: Globaliseringen, som underlättas av framstegen inom transport och kommunikation, har lett till att kulturer runt om i världen är mer sammanlänkade. Detta har resulterat i spridningen av vissa dominerande kulturella sedvänjor och produkter, som kan överskugga och urholka lokala folktraditioner. Därmed riskerar många folkkulturella uttryck att bli homogeniserade eller standardiserade.
3. Kommersialisering och turism: Kommersialiseringen av folkkulturen för turismändamål kan leda till att dess äkthet försvinner. Traditionella metoder, ritualer och hantverk kan anpassas eller förenklas för att möta turisternas förväntningar, vilket kan resultera i en förvrängd representation av kulturen. Dessutom kan tillströmningen av turister belasta lokala resurser och störa traditionella livsstilar, vilket gör det svårt för folkkulturen att frodas.
4. Snabb ekonomisk och social förändring: Snabba ekonomiska och sociala omvandlingar, såsom införandet av ny teknik, kan snabbt förändra villkoren för folkkulturen. Till exempel kan ökad tillgång till internet och sociala medier främja spridningen av globaliserat kulturellt innehåll och praxis, vilket potentiellt marginaliserar traditionella folkliga uttryck.
5. Förlust av traditionell kunskap och färdigheter: Traditionella kunskaper och färdigheter överförs ofta från generation till generation genom informell utbildning inom familjer och samhällen. Men när äldre generationer går bort och yngre generationer flyttar till stadsområden kan denna kunskap och dessa färdigheter gå förlorade. Nedbrytningen av traditionella lärlingssystem och förlusten av intresse för traditionella yrken bidrar också till att folkkulturen urholkas.
6. Regeringspolicyer och föreskrifter: Regeringens politik och regleringar kan ha en betydande inverkan på folkkulturen. Vissa policyer kan direkt eller indirekt begränsa eller motverka utövandet av vissa traditionella seder eller kulturella uttryck. Till exempel kan lagar mot vissa religiösa ritualer eller upprätthållandet av språkpolicyer begränsa överföringen och bevarandet av folkkultur.
7. Utbildningssystem: Utbildningssystem prioriterar ofta dominerande kulturella värden och kan försumma undervisningen i lokala folktraditioner. Denna förbiseende kan leda till bristande uppskattning och förståelse för folkkultur bland yngre generationer.
8. Språkförlust: Många folkkulturella sedvänjor är nära knutna till specifika språk. När ett språk går förlorat eller marginaliseras riskerar även de kulturella uttryck som är förknippade med det. Språkförlust kan bero på flera faktorer, såsom dominansen av ett visst språk i en region eller migration av människor bort från traditionella territorier.
9. Diskriminering och marginalisering: Folkkulturen kan möta diskriminering och marginalisering från det vanliga samhället. Detta kan visa sig i olika former, såsom fördomar, stereotyper eller nedvärdering av traditionella seder. Marginalisering kan hindra överföringen av folkkultur mellan generationer och försvaga minoritetsgruppernas kulturella identitet.
Att ta itu med dessa hot kräver samlade ansträngningar från regeringar, kulturinstitutioner, utbildare och samhällen för att dokumentera och bevara folkkulturen, främja dess värde och betydelse och uppmuntra dess utövande inför förändrade sociala och ekonomiska förhållanden.