Musik: Musik spelade en avgörande roll i att forma Woodstock-upplevelsen. Festivalen visade upp några av tidens mest ikoniska musiker och band, inklusive Jimi Hendrix, The Who, Janis Joplin, Joan Baez och Santana, som lockade hundratusentals musikentusiaster.
Konst och uttryck: Woodstock var mer än bara en musikfestival; det var en plattform för konstnärliga uttryck. Deltagarna ägnade sig åt olika former av konst, inklusive målning, skulptur och performance, vilket bidrog till festivalens livfullhet och motkulturella atmosfär.
Ungdomskultur: Festivalen förkroppsligade andan i epokens ungdomskultur, präglad av ett förkastande av samhälleliga normer och en önskan om befrielse. Woodstock blev en symbol för ungdomlig idealism och ett ögonblick då en generation samlades för att fira enhet, fred och musik.
Gratis kärlek och hippiekultur: Woodstock präglades av firandet av fri kärlek och hippiekulturen. Deltagarna omfamnade sexuell frihet, psykedeliska drogexperiment och ett gemensamt sätt att leva, vilket formade evenemangets atmosfär och etos.
Reaktion på Vietnamkriget: Festivalen inträffade under en period av offentligt motstånd mot Vietnamkriget. Woodstock dök upp som en motpol till det pågående kriget och en representation av freds- och kärleksrörelsen som motsatte sig konflikten. Många deltagare såg det som ett ögonblick för att uttrycka antikrigskänsla och främja en känsla av gemenskap och samhörighet.
Sociala och politiska förändringar: Woodstock speglade de bredare sociala och politiska förändringarna på 1960-talet. Det blev en plattform för aktivism, med deltagare som uttryckte oro över miljöfrågor, medborgerliga rättigheter och jämställdhet, och bidrog till ett större samtal om samhällsomvandling.