Födelsekontroll :Sanger var en av de mest högljudda och inflytelserika förespråkarna för preventivmedel i USA under början av 1900-talet. Hon ansåg att kvinnor borde ha rätt att kontrollera sina egna reproduktiva liv och att tillgång till preventivmedel var avgörande för kvinnors hälsa, oberoende och jämställdhet.
Preventivkontroll :1917 grundade Sanger födelsekontrolltidningen "The Birth Control Review" tillsammans med sin andra make, J. Noah H. Slee. Denna månatliga publikation spelade en avgörande roll för att sprida information om preventivmedel och kvinnors rättigheter och utmanade samhälleliga tabun kring dessa frågor.
Den första födelsekontrollkliniken :År 1916 öppnade Sanger den första preventivkliniken i USA i Brownsville, New York. Kliniken slogs dock till och stängdes av polisen på grund av lagar som förbjöd spridning av födelsekontrollinformation. Denna händelse väckte nationell uppmärksamhet och sporrade ytterligare aktivism.
American Birth Control League :1921 etablerade Sanger American Birth Control League (ABCL), som senare blev Planned Parenthood Federation of America. ABCL arbetade för att legalisera preventivmedel, tillhandahålla födelsekontrolltjänster och förespråka reproduktiva rättigheter och sexualundervisning.
Legalisering av preventivmedel :Sanger spelade en avgörande roll i att förespråka legalisering av preventivmedel i USA. Hennes ansträngningar bidrog till att bana väg för Högsta domstolens avgörande beslut 1967 (Griswold v. Connecticut), som slog fast att tillgång till preventivmedel var en konstitutionell rättighet.
Internationell påverkan :Sangers inflytande sträckte sig utanför USA. Hon spelade en viktig roll för att främja reproduktiv hälsa och rättigheter globalt. Hon var en av grundarna av International Planned Parenthood Federation (IPPF) och stödde familjeplaneringsprogram i olika länder.
Under hela sitt liv mötte Margaret Sanger betydande motstånd från religiösa grupper, konservativa politiker och medicinsk personal. Men hennes uthållighet och engagemang för kvinnors reproduktiva frihet hade en omvälvande inverkan på sociala och juridiska attityder till preventivmedel och reproduktiv hälsa. Hennes arbete lade grunden för den moderna rörelsen för reproduktiva rättigheter och fortsätter att forma diskussioner om reproduktiv rättvisa och kroppslig autonomi.