Det finns många olika typer av kromatik, men några av de vanligaste inkluderar:
* Läggningstoner är toner som spelas mellan två diatoniska toner. De spelas vanligtvis snabbt och har ingen stark takt.
* Angränsande toner är toner som spelas över eller under en diatonisk ton. De spelas vanligtvis på samma takt som den diatoniska tonen, och de skapar en känsla av spänning.
* Appoggiaturas är toner som spelas före en diatonisk ton. De spelas vanligtvis på takten, och de skapar en känsla av förväntan.
* Avstängningar är toner som spelas på ett starkt slag, men de är inte en del av ackordet som spelas. De skapar en känsla av spänning som löser sig när den diatoniska tonen spelas.
Kromatik kan användas för att tillföra ett stort intresse och uttryck till naturlig sång. Genom att använda kromatiska toner sparsamt och effektivt kan sångare skapa vackra och minnesvärda melodier.
Här är några exempel på kromatik i naturlig sång:
* I låten "Somewhere Over the Rainbow" använder melodin en kromatisk övergångston mellan tonerna "E" och "F." Denna förbigående ton lägger till en touch av sötma till melodin.
* I låten "Bridge Over Troubled Water" använder melodin en kromatisk angränsande ton mellan tonerna "G" och "A." Denna närliggande ton skapar en känsla av spänning som löses när melodin återgår till den diatoniska tonen "G".
* I låten "Hallelujah" använder melodin en kromatisk appoggiatura före tonen "G." Denna appoggiatura skapar en känsla av förväntan som löser sig när melodin flyttas till den diatoniska tonen "G."
* I låten "Amazing Grace" använder melodin en kromatisk upphängning på tonen "G." Denna upphängning skapar en känsla av spänning som löses när melodin flyttas till den diatoniska tonen "A".
Detta är bara några exempel på hur kromatik kan användas i naturlig sång. Genom att experimentera med olika kromatiska toner kan sångare skapa vackra och uttrycksfulla melodier som fångar lyssnarnas uppmärksamhet.