Ett gömt rike av mörker angelägen,
Där underverk väver sin mystiska besvärjelse,
Och hemligheter i tystnaden bor.
Välkommen till den mörka karnevalen,
Där drömmar flyger och mardrömmar kryper,
Där skrattet ekar genom natten,
Och skuggor dansar i svart förtjusning.
Under en månbelyst, stjärnlös himmel,
Där tid och förnuft långsamt dör,
En cirkus av illusion väntar,
Att fängsla dina fångna öden.
Gå in genom portarna med försiktiga fötter,
Och låt mysterierna fullbordas,
För i detta rike av vriden konst,
Verkligheten själv kommer snart att försvinna.
Nattens varelser, groteska och storslagna,
Utför sina handlingar med listig hand,
Skräckens akrobater och skräckens förvrängare,
Trapetskonstnärer upphängda i en tråd.
Ringmästaren vinkar med sitt olyckliga leende,
Förtrollande melodier som hans fiol spelar inom,
Hans viskningar väver ett nät av mörk förtjusning,
När han avslöjar hemligheterna bakom denna hemsökta natt.
Genom kammare kantade med spindelvävsväggar,
Där ekon dröjer i bortglömda salar,
Du hittar spåkvinnans kusliga lya,
Var framtidens öde hon vågar dela.
Den skäggiga damen med sitt vårtiga ansikte,
Sjunger en sång av sorg, full av nåd,
Hennes röst en spökande vaggvisa,
Som tränger igenom den stjärnlösa himlen.
Och i ett tält av skuggor, djupt och vidsträckt,
Magikern utför sitt kusliga hantverk,
Med lätthet och okända knep,
Han böjer verkligheten mot sin onda tron.
Men akta dig, kära resenär, för den dolda kostnaden,
För i detta rike har ingenting någonsin gått förlorat,
Priset du betalar för denna karnevals spänning,
Kan förfölja din själ mot din vilja.
För den mörka karnevalen kräver sitt,
I viskade hemligheter och förnyade rädslor,
När du väl går in på dess förbjudna mark,
Det finns ingen flykt från det du har hittat.
Så ta denna varning när du trampar,
Genom skuggorna där den mörka karnevalen sprids,
För även om dess lockelse kan verka så stor,
Kom ihåg att detta är ett rike du inte kan motstå.