I ett land av dimma och regn, där legender bor,
Det finns en plats som heter Irland, mitt hjärtas sanna guide.
På långt håll ser jag, med längtan i ögonen,
För en glimt av den där Emerald Isle, där min ande ligger.
(Kör)
Jag kan nästan se Irland härifrån,
Dess skönhet och förundran berör mig så nära.
Även om hav kan dela oss, kommer min kärlek inte att upphöra,
För i mina drömmar finner jag min befrielse.
(Vers 2)
De böljande gröna kullarna, klipporna så storslagna,
Viskande berättelser om ett mystiskt land.
Doften av vilda blommor, ljudet av havet,
Fängsla min själ, befria mig.
(Kör)
Jag kan nästan se Irland härifrån,
Dess skönhet och förundran berör mig så nära.
Även om hav kan dela oss, kommer min kärlek inte att upphöra,
För i mina drömmar finner jag min befrielse.
(Bro)
För varje dag som går växer min längtan stark,
Att sätta min fot på den heliga marken, där jag hör hemma.
För att höra den gaeliska tungan,
Och låt dess melodier föra mig med.
(Vers 3)
Åh, Irland, min kärlek till dig är djup,
Ett obrytbart band, för alltid kommer jag att behålla.
Även om jag kan vandra, kommer mitt hjärta alltid att vara sant,
Till mina förfäders land, där mina rötter växte.
(Kör)
Jag kan nästan se Irland härifrån,
Dess skönhet och förundran berör mig så nära.
Även om hav kan dela oss, kommer min kärlek inte att upphöra,
För i mina drömmar finner jag min befrielse.
(Outro)
En dag ska jag göra min resa över det vida havet,
Att omfamna landet som rymmer mitt öde.
Tills dess kommer jag att vårda minnena kära,
Av Irland, platsen jag nästan kan se härifrån.