Genom hela låten refererar Berkeley till olika aspekter av eld och dess symbolik. Han beskriver eld som ett "kosmiskt ljus" och ett "brinnande begär" som kan underblåsa kreativitet, passion och syfte. Han erkänner också eldens destruktiva kraft och jämför den med en "rasande eldsvåda" som kan förtära och förstöra. Han betonar dock vikten av att kontrollera denna makt och använda den konstruktivt snarare än destruktivt.
Låtens refräng fungerar som en kraftfull bekräftelse för brandtecken:
"Brandtecken, du är en brinnande låga,
Tänd din passion och låt den göra anspråk,
Din rättmätiga plats i det kosmiska spelet,
Brandtecken, du är en flammande själ,
Låt ditt ljus lysa, gör din ande hel,
Och lämna ditt märke på den eviga bokrullen."
Genom dessa texter uppmuntrar Berkeley eldtecken att omfamna deras eldiga natur, kanalisera sin energi till positiva strävanden och göra en bestående inverkan på världen. Låten tjänar som en påminnelse om att brandtecken har kraften att skapa och förvandla, och det är upp till dem att använda denna kraft klokt och ansvarsfullt.