I skymningens milda sken, där drömmar börjar,
En liten flod viskar, en saga outtalad.
Med en så mjuk sång och ett flöde så fridfullt,
Den slingrar sig genom ängar, där naturens scener samlas.
(Kör)
Det lilla vadstället som vandrade rakt fram,
Ett band av kristall, en lugn sång.
Genom dalar och kullar dansade det av glädje,
Att ge liv till landet, för hela världen att se.
(Vers 2)
Under en månbelyst himmel, flodens famn,
En duk för stjärnor att spegla deras nåd.
Eldflugor flimrar och dansar på stranden,
Som om naturens orkester alltid spelar.
(Kör)
Det lilla vadstället som vandrade rakt fram,
Ett band av kristall, en lugn sång.
Genom dalar och kullar dansade det av glädje,
Att ge liv till landet, för hela världen att se.
(Bro)
Barn samlas vid flodens sida,
Deras skratt blandas med den milda tidvattnet.
Hoppa över stenar, göra önskningar, drömmar flyger,
I detta magiska rike, där glädjen lyser så starkt.
(Kör)
Det lilla vadstället som vandrade rakt fram,
Ett band av kristall, en lugn sång.
Genom dalar och kullar dansade det av glädje,
Att ge liv till landet, för hela världen att se.
(Outro)
När solen går upp och målar himlen med guld,
Floden viskar hemligheter som aldrig blir gamla.
En tidlös melodi, en historia som inte berättas,
Det lilla vadstället som vandrade rakt fram, vecklas ut för alltid.