Vers 1:
I sånger om kärlek, en berättelse som ofta berättas,
Av hjärtan sammanflätade, för alltid djärva.
De sjunger av passion, drömmar otämjda,
Men dölj sanningen, ofta namnlös.
Kör:
Åh, kärlekens eufori, ett berusande vin,
Blindar våra ögon för fel i tid.
Men när illusionens slöja lyfts bort,
Verkligheten gryr, i dagens ljus.
Vers 2:
De sjunger om kärlek som inte känner några gränser,
En oändlig låga som inte kan dränkas.
Men livet är inte bara lycka, det är vävt av stridigheter,
Och kärleken måste klara livets stormar.
Bro:
Vi är bristfälliga varelser, ofullkomliga till sin design,
Men i dessa sånger är vi felfria och gudomliga.
Men kärlekens sanna skönhet ligger i att acceptera brister,
Omfamna brister med öppna armar.
Kör:
Åh, kärlekens eufori, ett berusande vin,
Blindar våra ögon för fel i tid.
Men när illusionens slöja lyfts bort,
Verkligheten gryr, i dagens ljus.
Vers 3:
I kulturella berättelser om kärlekens famn,
Vi finner ekon av orealistisk nåd.
För sann kärlek handlar inte bara om passionens styrka,
Det handlar om tillväxt, empati och ärlig insikt.
Kör:
Åh, kärlekens eufori, ett berusande vin,
Blindar våra ögon för fel i tid.
Men när illusionens slöja lyfts bort,
Verkligheten gryr, i dagens ljus.
Outro:
Låt oss skriva om sångerna vi sjunger,
Av kärlek som är ärlig, varaktig och verklig.
För kärlekens sanna väsen ligger i att omfamna allt,
Skönheten och bristerna, stora som små.