När åren rullar iväg kommer jag fortfarande ihåg dagarna
Om min gamle man och allt han brukade säga
Och hur han tittade på mig från sin stol, med glimten i ögat
Och när åren rullar iväg dör inte minnet
(Vers 1)
Han var en man med enkla medel, ett hjärta av guld
Med väderbitna händer och en oförtalad visdom
Han arbetade hårt, dag för dag, för att behålla vårt hem
Och även när tiderna var tuffa kände han sig aldrig ensam
(Kör)
När åren rullar iväg kommer jag fortfarande ihåg dagarna
Om min gamle man och allt han brukade säga
Och hur han tittade på mig från sin stol, med glimten i ögat
Och när åren rullar iväg dör inte minnet
(Vers 2)
I hans ögon såg jag styrkan och kärleken han höll för mig
Och hans visdomsord är fortfarande sanna, och jag kommer alltid att minnas
Han lärde mig att stå högt och möta mina rädslor
Och att aldrig ge upp det jag håller kärt
(Kör)
När åren rullar iväg kommer jag fortfarande ihåg dagarna
Om min gamle man och allt han brukade säga
Och hur han tittade på mig från sin stol, med glimten i ögat
Och när åren rullar iväg dör inte minnet
(Bro)
Nu är han borta och huset är så tomt och kallt
Men hans kärlek och hans ande kommer aldrig att åldras
Jag kommer att hålla honom i mitt hjärta, och jag kommer att vårda varje dag
Och när åren rullar iväg kommer minnena att finnas kvar
(Kör)
När åren rullar iväg kommer jag fortfarande ihåg dagarna
Om min gamle man och allt han brukade säga
Och hur han tittade på mig från sin stol, med glimten i ögat
Och när åren rullar iväg dör inte minnet