Under en himmel av oändlig natt
Där alla stjärnor vägrar att tändas
En viskning stiger upp från marken
En vädjan om hopp i skuggor hittas
(Kör)
Yngre än våren
Blommar i den djupa avgrunden
En fyr av ljus i förtvivlans kyss
Ett flimmer av liv mitt i mörkret
Uppvaknande hjärtan i evig blomning
(Vers 2)
Genom sprickor och springor går den sönder
En blyg ranka, vågad ta
Håll om drömmar som länge glömts bort här
I detta rike av förtvivlan och rädsla
(Kör)
Yngre än våren
Blommar i den djupa avgrunden
En fyr av ljus i förtvivlans kyss
Ett flimmer av liv mitt i mörkret
Uppvaknande hjärtan i evig blomning
(Bro)
Ekon av gamla vaggvisor
Styr den uppåt för att röra vid himlen
En kraft av ren beslutsamhet
Att bryta barriärer, gryningens räddning
(Kör)
Yngre än våren
Blommar i den djupa avgrunden
En fyr av ljus i förtvivlans kyss
Ett flimmer av liv mitt i mörkret
Uppvaknande hjärtan i evig blomning
(Outro)
En delikat blomma av motståndskraft
I mörkrets rike är det ren briljans
En påminnelse om livets oändliga makt
Framträder alltid så ljust
Desto yngre än våren, ett hopp som är orubbligt
I skuggans rike, avslöjande motståndskraft.