(Vers 1)
I den antifonala däckshallen,
Där de stora vågorna stiger och faller,
Det är en sjömanspojke,
Med sitt hjärta så ledsen,
Och hans ögon så fulla av tårar.
(Kör)
Åh, antifonala däckshall,
Där ekon ringer,
Och måsarna sjunger,
Och sjömanspojken,
Med sitt hjärta så ledsen,
Drömmar om hemmet.
(Vers 2)
Han tänker på sin mamma,
Och hans far också,
Och hans lillasyster Sue,
Och han undrar om de vet,
Att han är vilse till sjöss,
Och han kommer aldrig att se dem igen.
(Kör)
Åh, antifonala däckshall,
Där ekon ringer,
Och måsarna sjunger,
Och sjömanspojken,
Med sitt hjärta så ledsen,
Drömmar om hemmet.
(Vers 3)
Men så hör han en röst,
Och han tittar upp och ser,
En ängel som står där,
Med ett leende på läpparna,
Och hon säger till honom:
"Var inte rädd,
Jag är här för att ta dig hem."
(Kör)
Åh, antifonala däckshall,
Där ekon ringer,
Och måsarna sjunger,
Och sjömanspojken,
Med sitt hjärta så glad,
Åker hem.