Låten utvecklas som en kontemplativ ballad, fylld med en känsla av nostalgi och kvardröjande tillgivenhet. När huvudpersonen minns de goda tiderna som delat med sin tidigare älskare, målar texterna livfulla bilder av deras delade upplevelser och inverkan av uppbrottet på båda parter.
Den återkommande repliken genom hela låten, "Jag hör fortfarande din röst i morgonsolen och jag ser fortfarande ditt ansikte i eftermiddagssolen", betyder att berättaren bär närvaron av sin ex-partner med sig, även när tiden går. Bildspråket av morgon- och eftermiddagssolen antyder den ständiga närvaron av minnen, både goda och smärtsamma.
Låten bygger till en gripande klimax när Daughtry sjunger, "I will lay down my life to remember the thrill that you gave me." Denna rad uttrycker en bitterljuv längtan efter spänningen och passionen som präglade förhållandet. Refrängen som följer introducerar dock en blandning av hopp och ånger:"I september månad kändes det aldrig så kallt, men jag känner din kropp varm varje natt jag håller." Här finner sångaren tröst i de kvardröjande minnena och den värme de ger, även mitt i den känslomässiga kylan av slutet på förhållandet.
Sammantaget fångar "September" essensen av längtan och reminiscens, och förmedlar kampen för att gå vidare efter en betydande förlust samtidigt som den håller fast vid det förflutnas fina ögonblick. Låtens reflekterande ton och känslomässiga djup resonerade hos lyssnarna, vilket bidrog till dess framgång och relaterbarhet.