I en värld av förvirring och stridigheter,
Med bördor så tunga att bära,
Det finns en fristad från livets ändlösa grind,
I Jesu närvaro, så sällsynt.
(Kör)
Jesus fan, Jesus fan,
Blåser mjukt över vattnet så lugnt.
Jesus fan, Jesus fan,
Kylar dagens hetta.
(Vers 2)
Som den milda vinden viskar genom träden,
Att ge vila till själens trötta flykt,
Jesu närvaro ger tröst och frid,
En ledstjärna av hopp som lyser starkt.
(Bro)
Åh, låt oss överlämna oss till hans milda gunst,
Och omfamna hans kärlek som aldrig kommer att åldras.
I hans närvaro finner våra andar tröst och nåd,
En fristad där glädje utspelar sig.
(Vers 3)
I tider av sorg, förvirring eller smärta,
Låt Jesu fan vara vårt ledstjärna,
Skingrar molnen, bringar solsken igen,
När vi solar oss i hans kärleks ömma kraft.
(Outro)
Så kom, trötta själ, finn vila vid hans sida,
Låt Jesus fläkta elden inombords,
Och upplev hans kärlek, en flod så bred,
I Jesu närvaro börjar sann glädje.