1. Vackra melodier: Enligt olika myter avbildades sirenerna som vackra varelser med förtrollande röster. De skulle sjunga i perfekt harmoni och blanda sina röster för att skapa melodiska sånger. Dessa melodier sades ha en magisk kvalitet som kunde lugna även de mest oroliga själar.
2. Förföriskt utseende: Sirenerna porträtterades traditionellt som lockande kvinnliga varelser med hypnotiska ögon och charmiga drag. Deras fysiska skönhet bidrog till kraften i deras låtar.
3. Löften om nöje: Sirensången lockade ofta sjömän med löften om otaliga nöjen, såsom evig skönhet, lycksaligt liv och ofattbar rikedom. Dessa lockande löften spelade på sjömäns önskningar och drömmar, vilket gjorde det svårt att motstå deras uppmaning.
4. Emotionell manipulation: Sirenerna sjöng med en djup förståelse för mänskliga känslor och sårbarheter. De kunde känna sjömäns rädslor, förhoppningar och svagheter och skapa sina sånger därefter, vilket fick deras löften att verka ännu mer oemotståndliga.
5. Oförutsägbarhet: Oförutsägbarheten i sirenens sånger bidrog också till deras lockelse. Sjömän som hade överlevt möten med sirener beskrev ofta sångerna som att de förändrades, anpassade sig och utvecklades för att tilltala deras individuella önskningar och drömmar.
6. Mystik och nyfikenhet: Själva sirenernas natur, som mytiska varelser med övernaturliga krafter, fascinerade sjömän. Denna känsla av mystik och nyfikenhet förstärkte tjusningen av deras sång ytterligare.
Kombinationen av dessa element skapade en oemotståndlig frestelse som tvingade sjömän att följa sirenernas uppmaning, trots de varningar och faror som väntade dem. Sirensången blev en metafor för lockelsen av frestelser, njutning och riskerna med att ge efter för begär utan vederbörlig hänsyn.