Lojalitet och plikt:
* Lojalitet mot kungen: Rolands orubbliga lojalitet till Karl den Store, även inför nederlag och död, är central i dikten. Han symboliserar den idealiska riddaren och prioriterar sin plikt över allt annat.
* Lojalitet mot följeslagare: Bandet mellan Roland och hans följeslagare, som Oliver och ärkebiskop Turpin, betonar vikten av kamratskap och att stå vid varandra.
Mod och mod:
* För motgångar: Dikten hyllar mod inför överväldigande odds. Roland och hans män kämpar tappert mot saracenerna, till och med vetskapen om att de är underlägsna och överträffade.
* Offer för heder: Rolands beslut att dö kämpande i stället för att tuta för att få hjälp exemplifierar den ultimata uppoffringen för ens ära och sak.
Stolthet och hybris:
* Övertro: Rolands stolthet och vägran att ljuda med horn ledde till hans undergång. Hans tro på sin egen styrka gör honom blind för faran med sin situation, vilket visar upp farorna med övertro.
* Pride in Battle: Dikten skildrar också Ganelons stolthet och egoism, som förråder Karl den Store på grund av sin egen förbittring och hämndlystnad.
Rättvisa och hämnd:
* Gudomlig rättvisa: Dikten antyder en tro på gudomlig rättvisa, eftersom Ganelons svek i slutändan bestraffas, om än på ett försenat sätt.
* Våldscykel: Dikten visar hur hämnd kan leda till en cirkel av våld. Ganelons förräderi utlöser en kedjereaktion av våld och död, vilket lyfter fram farorna med hämnd.
I slutändan utforskar The Song of Roland komplexiteten i den mänskliga naturen, tyngden av lojalitet och plikt, konsekvenserna av stolthet och svek och den bestående kraften av mod och uppoffring inför motgångar. Diktens teman är fortfarande relevanta än idag och ger insikter i de tidlösa frågorna om heder, moral och det mänskliga tillståndet.