1. Stänger: Horisontella linjer som representerar tonhöjden. Varje stav är associerad med ett specifikt instrument, röst eller del.
2. Anmärkningar: Symboler placerade på stavarna för att indikera tonhöjden och varaktigheten av ljud. Anteckningar representeras av ovala eller rektangulära huvuden med stjälkar och flaggor.
3. Klyvor: Symboler placerade i början av varje notstav för att indikera tonhöjdsintervallet för tonerna. Vanliga klaver inkluderar Treble Clef, Bass Clef och Alto Clef.
4. Strecklinjer: Vertikala linjer som delar upp personalen i mått eller staplar. Varje stapel representerar en specifik tidsenhet eller mätare.
5. Tidssignaturer: Symboler placerade i början av noten för att indikera mätaren eller antalet slag per takt.
6. Nyckelsignaturer: Symboler placerade i början av staven för att indikera kompositionens nyckel. Dessa symboler anger vilka toner som kommer att höjas eller sänkas med skarpa (#) eller flata (b).
7. Oavsikter: Symboler placerade före enskilda toner för att tillfälligt ändra deras tonhöjd genom att höja (#) eller sänka (b) tonerna.
8. Dynamik: Symboler eller förkortningar som indikerar musikens intensitet eller volym. Vanliga dynamiska markeringar inkluderar forte (högt), piano (mjukt), crescendo (gradvis ökande volym) och decrescendo (gradvis minskande volym).
9. Tempoindikeringar: Ord eller förkortningar som anger i vilken hastighet eller takt musiken ska framföras. Vanliga tempotermer inkluderar Allegro (snabb), Adagio (långsam) och Moderato (måttlig).
10. Artikulation: Symboler eller markeringar som indikerar hur toner ska spelas. Exempel inkluderar staccato (kort och fristående), legato (smidig och ansluten) och tenuto (hållen eller ihållande).
11. Frasering och uttryck: Böjda linjer eller markeringar som indikerar frasering, frasering eller gruppering av toner till musikaliska fraser.
Utöver dessa grundläggande komponenter kan noter också innehålla ytterligare element som texter, gitarrackord eller indikationer för specifika instrument eller musikaliska tekniker. Komplexiteten hos ett musikpartitur beror på kompositionens karaktär, och det kan variera från enkla melodier till utarbetade orkesterarrangemang.