Vågar och intervall :
- En mollskala är en heptatonisk skala (bestående av sju toner) med ett specifikt arrangemang av hela steg och halva steg. I den naturliga mollskalan förekommer halvstegen mellan 2:a och 3:e graden och 5:e och 6:e graden.
– Jämfört med en durskala har en mollskala olika intervall mellan sina toner. Den 3:e graden (medianten) sänks med ett halvt steg, vilket resulterar i ett mindre 3:e intervall (tre halvtoner) istället för en större 3:e (fyra halvtoner) som finns i en durskala.
Tonalitet och känslor :
- Molltonarter och skalor har i allmänhet ett mörkare, melankoliskt eller dystert ljud jämfört med durtonarter, som ofta är ljusare och gladare.
– Den sänkta 3:e graden i en mollskala skapar en känsla av känslomässig spänning eller längtan. Denna distinkta tonalitet används ofta för att framkalla känslor av sorg, introspektion, mystik eller till och med förmaning.
Exempel på mindre nycklar :
- Några vanliga molltonarter inkluderar a-moll, e-moll och c-moll. Varje tangent har sitt eget distinkta ljud, påverkat av arrangemanget av hela steg och halva steg.
Mindre musik :
- Mindre tonarter används ofta i klassisk musik, jazz, blues och andra genrer. Klassiska tonsättare skapar ofta stycken i moll för att förmedla dramatisk spänning eller känslomässigt djup.
- Inom jazzen används molltonarter ofta för improvisation, vilket skapar själfulla och uttrycksfulla melodier.
Symbol :
- I musikalisk notation indikeras en molltonart eller skala med gemener "m" efter nyckelbokstaven (t.ex. "Am" för a-moll).
Relativ major :
- Varje molltonart har en relativ durtonart. Till exempel är den relativa majoren av A-moll C-dur. De delar samma tonart men utgår från olika toniska toner, vilket leder till olika melodiska och harmoniska kvaliteter.
Sammantaget förmedlar termen "moll" i musikaliska termer en specifik typ av skala, känslomässig kvalitet och tonalitet som kompositörer och musiker använder för att skapa olika musikaliska uttryck.