MIDI-filer innehåller inga faktiska ljuddata, utan snarare en uppsättning kommandon som anger vilka toner, instrument och andra parametrar som ska spelas. Dessa filer är relativt små i storlek jämfört med ljudfiler, eftersom de bara lagrar prestandainformation snarare än de faktiska ljudproverna.
MIDI-filer kan användas för att skapa och redigera musik med MIDI-kompatibel programvara, såsom digitala ljudarbetsstationer (DAW). De kan också spelas upp på hårdvarusynthesizers och samplers som stöder MIDI. Dessutom används MIDI-filer i en mängd andra applikationer, såsom videospel och utbildningsprogram.
En fördel med MIDI-filer är att de enkelt kan modifieras och redigeras. Detta gör att musiker kan skapa och experimentera med olika ljud och arrangemang utan att behöva spela in ljuddata på nytt. De erbjuder också flexibilitet när det gäller de instrument som används, eftersom samma MIDI-fil kan spelas upp på olika synthesizers eller samplers, som var och en producerar sin unika tolkning av musiken.
MIDI-filer fångar dock inte hela uttrycksfullheten och nyanserna hos en verklig ljudinspelning. Kvaliteten och realismen hos ljudet som produceras från MIDI-filer beror på kvaliteten på MIDI-synthesizern eller samplern som används för att spela upp dem. Dessutom innehåller MIDI-filer inte information om mixen, effekterna eller andra ljudtekniska element som kan finnas i en ljudfil.
På det hela taget är MIDI-filer ett mångsidigt format för att skapa, redigera och spela musik i en digital miljö. De erbjuder flexibilitet och enkel modifiering och används ofta i musikproduktion och olika digitala medieapplikationer.