- Tempo :Musikens tempo, vilket är hastigheten med vilken den spelas, kan påverka hjärtfrekvensen. Musik i högt tempo tenderar att öka pulsen, medan musik i långsam takt tenderar att minska den.
- Rytm :Musikens rytm, som är mönstret för starka och svaga slag, kan också påverka hjärtfrekvensen. Synkoperade rytmer (d.v.s. de med oväntade accenter eller off-beats) kan få hjärtfrekvensen att fluktuera.
- Melodi :Musikens melodi, som är sekvensen av toner som utgör en låt, kan påverka hjärtfrekvensen beroende på dess tonhöjd, klang och uttrycksfullhet. Högtonad, högljudd eller känslosam musik tenderar att öka hjärtfrekvensen, medan lågtonad, mjuk eller lugnande musik tenderar att minska den.
- Sångtext :Musikens texter, om de är meningsfulla eller känslomässigt laddade, kan också påverka hjärtfrekvensen. Till exempel kan upplyftande eller inspirerande texter öka pulsen, medan sorgliga eller deprimerande texter kan minska den.
- Övergripande känslomässig respons :Den övergripande känslomässiga responsen som musik framkallar hos en person kan också påverka deras puls. Musik som upplevs som trevlig, avslappnande eller njutbar tenderar att sänka pulsen, medan musik som upplevs som stressande, ångestframkallande eller obehaglig tenderar att öka den.
Det är värt att notera att musikens specifika effekter på pulsen kan variera beroende på individuella skillnader, såsom personliga preferenser, känslomässiga tillstånd och allmän hälsa. Dessutom kan sammanhanget där musik lyssnas på (t.ex. på en konsert, under träning eller under avslappning) också påverka dess effekter på kroppen.