1. Komposition:"Ode to Joy" komponerades av Ludwig van Beethoven 1823-1824 under de sista åren av hans liv när han var nästan helt döv.
2. Schillers dikt:Texterna i "Ode till glädjen" är baserade på en dikt med samma namn skriven av den tyske poeten Friedrich Schiller 1785. Schillers dikt uttrycker teman om enhet, glädje och universellt broderskap.
3. Nionde symfonin:"Ode till glädjen" är slutsatsen i Beethovens nionde symfoni, även känd som "Körsymfonin". Det är ett storskaligt verk som involverar en kör, fyra solister och en hel orkester.
4. Körtillägg:Införandet av en kör och solister var nyskapande i kompositionen av symfonier på den tiden. Det markerade ett avsteg från det traditionella symfoniformatet med fyra satser.
5. Världspremiär:Den nionde symfonin, inklusive "Ode till glädjen", framfördes första gången den 7 maj 1824 på Kärntnertortheater i Wien. Beethoven, som vid det här laget nästan var döv, var tvungen att vändas om av en av solisterna så att han kunde se de entusiastiska applåderna från publiken.
6. Kulturell betydelse:"Ode till glädjen" har blivit en symbol för glädje, enhet och hopp. Den har förknippats med olika historiska händelser och rörelser, inklusive Berlinmurens fall och Europeiska unionens hymn.
7. Inflytande:"Ode to Joy" har haft ett djupt inflytande på västerländsk musik och kultur. Den har arrangerats, anpassats och omtolkats av många artister och kompositörer genom historien.
8. European Anthem:1985 antog Europarådet melodin "Ode to Joy" som Europeiska unionens officiella hymn. Den symboliserar enhet, solidaritet och de europeiska folkens gemensamma värderingar.
9. Unescos arv:Originalmanuskriptet till Beethovens nionde symfoni, inklusive "Ode till glädjen", skrevs in i UNESCO:s minne av världens register 2001, vilket erkänner dess kulturella och historiska betydelse.
10. Framträdanden:"Ode to Joy" är ett av de mest spelade körstyckena i världen. Det är en stapelvara i klassisk musikkonserter, ofta presenterad under speciella evenemang och fester.