1. Initial effekt :
När pennspetsen träffar skrivbordet orsakar det en mekanisk störning, vilket skapar en fram och tillbaka vibration i skrivbordet.
2. Kompressionsvågor :
Dessa vibrationer genererar en serie kompressionsvågor i den omgivande luften. När skrivbordet vibrerar trycker det luftmolekyler närmare varandra, vilket skapar områden med högt tryck eller kompression.
3. Sällsynthetsvågor :
Efter kompressionen ändrar skrivbordets rörelse riktning, vilket gör att luften återgår till sitt ursprungliga tillstånd. Detta skapar zoner med lågt tryck som kallas sällsynthetsvågor.
4. Alternerande cykler :
Vibrationen från skrivbordet producerar ett mönster av omväxlande kompressioner och sällsynthet, som bildar ljudvågor. Dessa ljudvågor färdas genom luften med en fast hastighet, cirka 343 meter per sekund (768 miles per timme) vid rumstemperatur.
5. Överföring av energi :
När ljudvågor färdas genom luft, får de på varandra följande luftmolekyler att vibrera och överföra den mekaniska energin från molekyl till molekyl. Denna kedjereaktion av vibrationer gör att ljudet kan fortplanta sig genom luften.
6. Reception och perception :
Ljudvågorna når så småningom elevens öron. När ljudvågorna kommer in i hörselgången får de trumhinnan att vibrera i synk med de omväxlande kompressionerna och sällsyntheterna. Denna vibration överförs till innerörat, där den omvandlas till elektriska signaler och tolkas av hjärnan som ljud.
Sammanfattningsvis, när en elev knackar med en penna på ett skrivbord, skapar vibrationerna som skapas av stöten en serie kompressions- och sällsynthetsvågor i luften, som fortplantar sig utåt och gör att vi kan uppfatta ljudet.