1. Digitala musikbutiker och streamingplattformar: När du köper en låt eller ett album från en digital musikbutik (t.ex. iTunes, Amazon Music) eller prenumererar på en streamingtjänst (t.ex. Spotify, Apple Music), går en del av intäkterna till artisten. Det exakta beloppet varierar beroende på plattformen, artistens kontrakt och andra faktorer.
2. Försäljning direkt till fans: Många artister säljer sin musik direkt till fansen via sina webbplatser, sociala medieplattformar eller på konserter. I denna modell behåller artisten en större del av intäkterna från varje försäljning.
3. Licensiering och synkronisering: När musik används i filmer, tv-program, reklamfilmer, videospel och andra medier kan artisten få licensavgifter eller synkroniseringsavgifter. Dessa avgifter förhandlas separat och kan vara en betydande inkomstkälla för artister.
4. Publicerings royalties: Låtskrivare och kompositörer får publiceringsavgifter när deras musik spelas på radio, används i liveframträdanden eller täcks av andra artister. Dessa royalties samlas vanligtvis in av prestationsrättsorganisationer (PRO) som ASCAP, BMI och SESAC.
Det är viktigt att notera att musikbranschen har genomgått betydande förändringar de senaste åren, där streaming har blivit den dominerande formen av musikkonsumtion. Medan streamingintäkterna har ökat kan individuella utbetalningar till artister per stream vara relativt låga. Detta har lett till debatter och diskussioner om skälig ersättning till artister i den digitala tidsåldern.