1. Antikens Grekland (400-talet f.Kr.):I det antika Grekland var dans högt ansedd och ansågs vara en integrerad del av teater, religiösa ritualer och högtider. Grekerna utvecklade olika former av dans, inklusive teaterdans och social dans, och etablerade dans som en konstform vid sidan av musik och poesi.
2. Renässansperioden (1300- till 1600-talet):Under renässansen i Europa upplevde dansen en väckelse och fick en framträdande plats som en social aktivitet och en form av underhållning. Dansmanualer publicerades och professionella dansare började uppträda vid hovtillställningar och sociala tillställningar.
3. Balett på 1500-talet:Balett uppstod som en distinkt konstform på 1500-talet, främst förknippad med de italienska renässanshoven. Den kombinerade teatraliska element, musik och dans och blev en etablerad konstform i Europa.
4. Modern dans (slutet av 1800-talet och början av 1900-talet):I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet uppstod modern dans som en rörelse som bröt upp från traditionell balett. Moderna danspionjärer som Isadora Duncan och Martha Graham förkastade strikta klassiska tekniker och utforskade uttrycksfulla, naturliga rörelser.
5. Samtidsdans (mitten av 1900-talet och framåt):Samtida dans uppstod i mitten av 1900-talet som en genre som omfattade ett brett spektrum av stilar och tekniker, som sammanfogade element från olika dansformer. Det utmanade konventionella gränser och suddade ut gränserna mellan olika dansdiscipliner.
Dessa utvecklingar och rörelser genom historien har bidragit till erkännandet av dans som en konstform och dess kontinuerliga utveckling som en uttrycksfull och konstnärlig praktik.