1. Introduktion till storbandsjazz: Armstrong gick med i Hendersons band vid en tidpunkt då storbandsjazzen blev populär. Att arbeta med bandet exponerade honom för denna musikstil och tillät honom att fördjupa sig i dess krångligheter och rytmer.
2. Solomöjligheter: Hendersons band gav Armstrong möjligheter att visa upp sina solokunskaper. Han blev känd för sitt improvisationsgeni, mästerliga teknik och innovativa melodier, vilket gav honom titeln "Världens största jazztrumpetspelare."
3. Samarbete och lärande från kamrater: Bandet innehöll flera begåvade musiker, inklusive saxofonisterna Coleman Hawkins och Benny Carter. Armstrong fick chansen att samarbeta med dessa begåvade artister och lära sig av deras musikaliska tillvägagångssätt och tekniker.
4. Inspelningserfarenhet: Under sin tid med Fletcher Henderson-bandet gjorde Armstrong betydande inspelningar som fångade hans musikaliska briljans. Dessa inspelningar hjälpte till att sprida hans berömmelse och inflytande bortom liveframträdanden.
5. Påverka jazztrumpetspel: Armstrongs spel med Henderson-bandet lämnade en bestående inverkan på jazztrumpetspelet. Han revolutionerade instrumentets roll inom genren, och gick bort från att använda trumpeten främst för melodilinjer till att visa upp dess uttrycksfulla förmåga för improvisation och solo.
6. Bygga ett professionellt nätverk: Arbetet med Henderson-bandet kopplade Armstrong till inflytelserika personer inom musikbranschen, inklusive bandledaren Duke Ellington och andra framstående jazzmusiker. Dessa kontakter spelade en avgörande roll i hans efterföljande karriär och samarbeten.
7. Exponering och rykte: Fletcher Henderson-bandets popularitet gav Armstrong ökat erkännande och etablerade sitt rykte som en fantastisk jazzmusiker. Denna synlighet banade väg för hans blomstrande solokarriär och samarbeten med andra stora musiker.