De tidigaste bevisen på dans dateras till omkring 9 000 f.Kr. i Indien. Målningar från denna tidsperiod visar människor som dansar i en cirkel runt en eld och antyder att dans redan var en betydande del av den mänskliga kulturen.
Forntida danser
I det antika Grekland ansågs dans vara en konstform och framfördes ofta i religiösa ceremonier och teateruppsättningar. Grekerna utvecklade många olika typer av danser, inklusive vals, tango och flamenco.
Medeltida danser
Under medeltiden sågs dans som en lättsinnig aktivitet och ofta undertryckt av kyrkan. Men vissa danser överlevde och utvecklades, som roundel och carole.
Renässansdanser
Under renässansen upplevde dansen en väckelse och ansågs återigen vara en viktig konstform. Många nya danser skapades under denna tidsperiod, inklusive balett, mazurka och cha-cha.
Moderne danser
Under 1900-talet fortsatte dansen att utvecklas med uppkomsten av nya stilar som jazzdans, steppdans och breakdans. Idag är dans ett globalt fenomen som uppskattas av människor i alla åldrar och kulturer.
Här är en tidslinje för några av de viktigaste utvecklingarna i dansens historia:
9 000 f.Kr.: Målningar i Indien föreställer människor som dansar i en cirkel runt en eld.
5 000 f.Kr.: Första beviset på dans i Kina.
3 000 f.Kr.: Egyptierna börjar använda dans som en form av religiösa uttryck.
1 500 f.Kr.: Dans blir en form av underhållning i Grekland och Rom.
1100-talet: Korstågen för nya former av dans till Europa.
1400-talet: Renässansen ser ett återupplivande av intresset för dans.
1600-talet: Balett utvecklas i Frankrike.
1700-talet: Sällskapsdans blir populärt i Europa.
1800-talet: Jazzdans och steppdans växer fram i USA.
1900-talet: Modern dans och postmodern dans utvecklas.
Dansen fortsätter att utvecklas idag, med nya stilar och former som skapas dagligen.