Så här utspelar sig antropomorfism i den grekiska föreställningen om olympier:
* Fysiskt utseende: De är avbildade med människokroppar, ofta med extraordinär skönhet och styrka.
* Känslor och handlingar: De upplever kärlek, hat, svartsjuka, ilska och andra känslor precis som människor. De engagerar sig i konflikter, svek, kärleksaffärer och maktkamper.
* Felaktig natur: Trots sin enorma kraft är de inte ofelbara. Deras handlingar drivs ofta av personliga agendor, svagheter och till och med små svartsjuka, vilket gör dem relaterbara och ibland till och med tragiska figurer.
* Moralisk tvetydighet: Deras moral är ofta grå. De kan vara välvilliga och rättvisa, men de är också kapabla till stor grymhet och bedrägeri.
Denna människoliknande egenskap gör olympierna till fascinerande och relaterbara figurer för de gamla grekerna, vilket gör att de kan få kontakt med gudar på ett personligt plan. De fungerar som reflektioner av den mänskliga naturen och påminner oss om våra egna styrkor, svagheter och potential för både storhet och tragedi.