Höstdagjämningen är en astronomisk händelse som inträffar två gånger om året, en gång på norra halvklotet och en gång på södra halvklotet. Det markerar början av hösten på norra halvklotet och början av våren på södra halvklotet.
När inträffar det?
Höstdagjämningen inträffar när jordens ekvator skär med solens centrum. Detta händer två gånger om året:en gång runt 22 eller 23 september på norra halvklotet och en gång runt 20 eller 21 mars på södra halvklotet. Det exakta datumet varierar från år till år på grund av jordens något elliptiska bana runt solen.
Dag och natt
På höstdagjämningen är längden på dagen och natten nästan lika över hela världen. Detta beror på att solens strålar träffar jordens ekvator direkt, så det norra och södra halvklotet får båda samma mängd dagsljus.
Ärtidsbyte
Höstdagjämningen markerar övergången från sommar till höst på norra halvklotet. Dagarna börjar bli kortare och nätterna börjar bli längre. Bladen på lövträd börjar bli röda, orange och gula och faller så småningom av.
Skördetid
Höstdagjämningen är också en skördetid. Bönder runt om i världen samlar sina grödor, som majs, vete och sojabönor. Skörden är en tid för firande och tack för en riklig växtsäsong.
Vi firar dagjämningen
Många kulturer runt om i världen firar höstdagjämningen med festivaler och ritualer. I antikens Rom firades dagjämningen med en festival som kallades "Equirria". Equirria var en tid för att hedra guden Mars och att be för en framgångsrik skörd.
I modern tid firas höstdagjämningen ofta med brasor, levande ljus och andra sammankomster. Det är en tid att reflektera över årstidernas växlingar och att tacka för den stora skörden.
Höstdagjämningen är en vacker och betydelsefull tid på året. Det markerar en vändpunkt i årstiderna och en tid av förändring. Det är en tid att reflektera över det förflutna och se fram emot framtiden.