* The Black Knight är besegrad: Medan den svarte riddaren utkämpar en tapper kamp blir han till slut besegrad av kung Arthur. Han tappar båda sina armar och ett ben och tvingas erkänna nederlag.
* Arthurs seger visas som humoristisk: Humorn ligger i det absurda i situationen – en riddare som vägrar acceptera nederlag även efter att ha blivit svårt skadad. Denna humor pekar på tanken att sann ondska är löjlig och i slutändan svag.
* Den "onda" är mer en karikatyr: The Black Knight är en karikatyr av en envis, obeveklig krigare. Hans ondska spelas för skratt, vilket gör det mindre hotfullt och mer fånigt.
Slutet på "The White Knight" handlar mer om krigets absurditet och människors envishet, inte en definitiv seger för ondskan.
Det är värt att notera att filmen som helhet är fylld av ögonblick som utmanar traditionella föreställningar om gott och ont. Karaktärerna agerar ofta på sätt som trotsar tydlig kategorisering, vilket gör filmens budskap komplext och öppet för tolkning.