Tidigt drevs Mona av:
* hämnd: Hon kände sig mobbad och uttömd av lögnare, särskilt av Alison DiLaurentis. Hon ville få dem att lida för deras upplevda grymhet.
* Uppmärksamhet: Mona begärde uppmärksamhet och erkännande, även om det kom i en negativ form. Att vara "en" gav henne makt och kontroll och uppfyllde sin önskan att bli märkt.
* En tvinnad känsla av vänskap: Mona såg sig själv som en vän till lögnare, även om hennes metoder var snedställda. Hon trodde att de alla var i ett spel tillsammans, och hon spelade helt enkelt med.
När serien fortskrider blir Monas motiv mer nyanserade:
* Alisons manipulation: Mona påverkades djupt av Alisons manipulation och gasbelysning. Alison spelade på Monas osäkerhet och sårbarheter och ledde henne ner på en mörkare väg.
* mental instabilitet: Mona kämpar med mentalhälsoproblem, inklusive tvångssyndrom och gränsöverskridande personlighetsstörning. Dessa villkor bidrar till hennes ojämna beteende och önskan om kontroll.
* En önskan om ett "bättre liv": Även om Mona ursprungligen drivs av hämnd, försöker Mona senare skapa ett bättre liv för sig själv, och tror att att vara "en" kommer att hjälpa henne att uppnå detta.
I slutändan är Monas motiv en kombination av faktorer, vilket gör henne till en komplex och övertygande karaktär:
* En önskan om kontroll: Mona känner sig maktlös i sitt eget liv och försöker kontrollera andras liv.
* Ett behov av att tillhöra: Mona längtar efter anslutning och en känsla av gemenskap, även om det är genom manipulation och rädsla.
* En kamp med sin egen identitet: Mona kämpar med sina egna osäkerheter och kämpar för att definiera sig själv.
Medan en skurk inledningsvis, i slutändan återställer sig själv, visar äkta ånger för sina handlingar och blir en allierad för lögnarna. Hennes berättelse belyser den komplexa naturen av mänsklig motivation och de destruktiva konsekvenserna av okontrollerad ilska och osäkerhet.